Sunday, October 18, 2009

Innumeracy

Kvällen den 7e september ingick i halvåttanyheterna hos Rapport en rubrik om att regeringen nu erbjöd tio miljoner kronor som stöd till kommunernas verksamhet.Tio miljoner ? En mindre skånelänga ? En stor östermalmsvåning ? Vilken generositet !
”Innumeracy.Mathematical Illiteracy and its Consequences” heter en utmärkt amerikansk populärbok av av John Allen Paulos från 1988,som redan har hunnit bli en klassiker.

”Innumeracy” är ett bra engelskt ord för analfabetismens motsvarighet på det matematiska området.Jag har inget riktigt bra ord på svenska.Kanske kan någon läsare komma med ett förslag ?
Den som inte har fått lära sig att något litet tänka matematiskt blir en skäligen hjälplös medborgare.Det kan handla om förståelsen av proportioner; skillnaden mellan en miljon och en miljard.Eller hur långt ett ljusår är.Eller hur en cell,en molekyl,en atom,en kvark, förhåller sig i storlek till den egna kroppen.
De två viktigaste instrument en civilisation behöver för att orientera sig i den under alla förhållanden problematiska och skrämmande mänskliga existensen är lyriken och matematiken.De har,som den invigde vet,väldigt mycket att göra med varandra.

Ett särskilt utsatt område ,där logik och vardagliga föreställningar är notoriskt olika varandra, är sannolikhetsteorin.Hur ofta har man inte hört att folk söker sig till en särskild tobakshandel som har haft en miljonvinst på Lotto ? Hur ofta avskedas inte en VD för ett företag som har haft uselt resultat tre år i rad ? Hur ofta avstår inte människor från att flyga just efter en spektakulär flygolycka. Är det verkligen ett sammanhang mellan litterär kvalitet och Augustpriser ? Och – för att ta ett aktuellt exempel:hur kan någon journalist inbilla sig att två miljoner svenskar kan drabbas av svininfluensan?
Hur stor är sannolikheten för att Maria Schottenius två år i rad kan gissa rätt nobelpristagare i litteratur ? Låt oss konservativt säga att det vid varje tillfälle fanns 100 möjliga kandidater.Med tanke på hur många personer och institutioner som har nomineringsrätt är det säkert en mycket konservativ gissning.Sannolikheten för en korrekt gissning vid första tillfället blir då 1/100, men eftersom nämnarna måste multipliceras med varandra när två sannolikheter skall vägas samman blir resultatet med en rätt gissning vid andra tillfället 1 på 10000.En flicka med tur !
En annan av dessa beundransvärda amerikaner som lyckas förklara matematik för de många är Leonard Mlodinow:”The Drunkards Walk.How Randomness Rules our Lives” från 2008. Den innehåller inte bara en mycket användbar historik över sannolikhetsteorins osannolika utveckling ,liksom pendlande mellan fysik och sociologi,mellan Bernoulli och Galton.Åtskilliga vidskepelser och missförstånd röjs upp på den långa vägen.
Det går att göra en kurva över fjolårets börsnoterade aktier från de framgångsrikaste till de mest misslyckade.Det blir en snygg lineär kurva från plus allramest till minus allramest.Låt värdena behålla sina platser nästa år,fyll i de nya värdena, och kurvan har förvandlats till ett vitt brus. Det tankeexperimentet gör Leonard Mlodinow. Följderna av innumeracy är – för att nu vitsa litet grann – ouppräkneliga. Om en kollision mellan en personbil i femtio kilometer i timmen och ett vildsvin på 300 kg utlöser en förutsägbar enerimängd,hur stor energi får vi vid dubbla hastigheten,d.v.s. 100 km i timmen ? Dubbelt så stor ? Om det står i tidningen att Centerpartiet nu har 5.2 procent av väljarkårens sympatier – d.v.s. 1000 personer ,av vilka alla säkert inte är uppriktiga , har sagt sig sympatisera med fru Olovsson, - vad betyder det egentligen ? Om vi frågar 1000 andra utvalda en timme senare och det visar sig att bara 5.1 procent av dem sympatiserar, - skall vi sätta in förstasidesrubriker om ett dramatiskt opinionsfall ? Statistiken, denna sannolikhetsteorins Askunge,lär oss att det är så mätresultat i verkligheten ser ut. De ligger och svänger inom ett intervall som kallas standardavvikelsen,och som kan bli föremål för olika bedömningar, men som i grund och botten är en normalkurva.Probabilistiskt sett,men inte särskilt sannolikt, skulle man kunna få en kurva med 8 procent centerpartister.Likafullt behandlas opinionsundersökningar med samma debila vördnad som om de bure något slags geologiskt etablerade fakta.
Hans Magnus Enzensberger – en stor poet och en framgångsrik matematikpopularisator ,konstruktör av bl.a. en poesiautomat i kryptomaskinens stilart,författare till den mycket populära ”Taldemonen” , har just gett ut en munter liten bok ,”Fortuna und Kalkül.Zwei mathmatische Belustigungen” där han på sitt typiskt arroganta och muntra sätt gör upp bl.a. med alla de statistiska idiotier som påverkar debatten,i form av verklighetsfrämmande riskbedömningar,opinionsundersökningar utan metodisk grundval och konstiga definitioner.Fattig,heter det t.ex. i Europakommissionens definition,är den som har mindre än hälften av medelinkomsten. I Danderyd torde detta leda till att några miljonärer blir fattiga.Hur är det i en afrikansk hungerby där medelinkomsten är tre dollar ? Vad menas för övrigt,undrar Enzensberger,med medelinkomsten ? Medeltalet ? Medianen ? Modalvärdet ? Innumeracy är en följd av försummad matematisk kultur i ett land.Den uppstår om skolans matematikundervisning är ytlig , trög och tråkig hotas än mer om den matematiska forskningen sätts på undantag.De små tyska furstendömenas elituniversitet ,egentligen inrättade för att förse furstarna med kirurger och veterinärer för de militära behoven, möjliggjorde,på något mirakulöst sätt dessa stillsamma,som regel tuberkulösa och tidigt avlidna ynglingar som lade grunden för både Einsteins allmänna relativitetsteori och krypteringskonsten.Sverige,världsledande nation inom den partiella differentialekvationens fascinerande, och ohyggligt knepiga, fält ,ser ut att vilja skrota Mittag-Lefflers institut.Man föredrar att i stället investera i politiskt opportuna projekt som gör sig bättre i all slags populärpressen.
Än värre är naturligtvis en förstelnad matematikundervisning som i förskräckande utsträckning placerar eleverna på en stol där de förmodas sitta och räkna.I stället för en demonstrerande ,knepig,pusselartad ,kort sagt stimulerande, matematik.Det är hög tid att ge matematiken samma chanser som vi ger lyriken.

10 comments:

  1. Innumeracy? Det första ord jag kommer att tänka på är: "sifferblindhet". Dock har det sina brister. Jag ogillar det synsätt som blandar ihop matematik och räkning, och därför känns det en smula snett att tala om siffror. Och så har uttrycket samma stigmatiserande klang som "ordblindhet".

    Annars kan man prova adjektivet "omatematisk", men det är nog lite väl allmänt, och substantivformen blir outhärdlig.

    ReplyDelete
  2. Dyskalkyli http://sv.wikipedia.org/wiki/Dyskalkyli

    ReplyDelete
  3. Dyskalkyli motsvarar dyslexi, det är inte samma sak analfabetism. Ankalkylism kanske?

    ReplyDelete
  4. Der er dyskalkuli og akalkuli. Dyskalkuli (eller dyskalkyli på svensk) er som dysleksi, akalkuli er total mangel på forståelse for sifre. Fx. hjerneskadede der ikke kan tælle til 10.

    Tjek http://talblind.dk

    ReplyDelete
  5. Jag vill tacka för en underbar krönika. Själv har jag alltid sett med stolthet på min matematikignorans. Härligt att höra hur fel jag har. Som att skryta med sin analfabetism.

    Min fråga. Min matematiklärare berättad följande exempel: I en frågesport får en man välja mellan tre luckor. Bakom en är en bil och bakom de andra ligger endast femtioöre. Frågesportsledaren ber mannen att välja en låda. En låda utväljes. Frågeledaren undrar om han vill ändra sig.

    Nu rent logiskt borde det inte göra någon skillnad om han ändrar sig. Men tydligen enligt matematikens logik borde han ändra sig. Hur kan det komma sig?

    Tacksam på svar från någon.

    ReplyDelete
  6. Fattar inte riktigt inledningen av krönikan, gjorde Rapport något fel i sin rubriksättning eller tolkar folk överlag det som en stor siffra vilket det inte är i sammanhanget? Finns nog bättre exempel i vart fall, och en matematisk förklaring för dina exempel vore på sin plats (t.ex. mätosäkerheten i opinionsundersökningar). Dessutom sprider du ytterliggare missuppfattningen att det är mindre chans att "gissa rätt" än andra gång, vilket nog är en av de största matematiska missuppfattningarna till vardags.

    gredemo - Finns en bra artikel om det s.k. game show-exemplet på wikipedia. I kort så har du 1/3 att välja rätt på lådan, när sedan en försvinner är det 2/3 att den som är kvar och ovald innehåller vinst medan det fortfarande är 1/3 att den du valde innehåller vinst.

    ReplyDelete
  7. Tillägg - Givetvis är det mindre sannolikt att "gissa rätt" två gånger i rad men båda gissningarna har samma sannolikhet att lyckas, i ditt exempel 1/100.

    ReplyDelete
  8. Peter Donnellys TED talk, om hur oupplyst statistik lurar exempelvis domstolar, har jag rekommenderat två gånger på min blogg, och nu ser jag ett tillfälle att göra det igen.

    ReplyDelete
  9. Mycket bra. Mycket intressant. Det vardagsmatematiska erbjuder dolda svårigheter för många. Särskilt statistik är svårt. 5,2 % (påhittad siffra) av kvinnor som är tvillingar föder tvillingar själv, varpå min väninna lyckligt utropar "Det stämmer inte på mig, jag är inte tvilling men fick tvillingar i alla fall!" Mitt påstående att hon inte spräcker statistiken har ingen som helst effekt.

    ReplyDelete