Vennberg ligger i fatet

Kreugerpressens och särskilt Aftonbladets hållning under Andra Världskriget har förvisso varit och är fortfarande en öm tå. Tidningen var antisemitisk, pronazistisk.

             Rör man vid denna tå om än aldrig så perifert, blir det ett jävla liv.Nu senast är det Aftonbladets förre chefredaktör Olle Svenning som skriker som en stucken gris   på Aftonbladets kultursida: (29/5).

”han stämplar etiketten ”nazist” på Aftonbladets förre kulturchef Karl Vennberg. Det är skamlöst, lögnaktigt, fullkomligt groteskt.”

Och han fortsätter:

”Förre Aftonbladet-medarbetaren och författaren Anders Paulrud har grundligt och med stor elegans smulat sönder dessa högerns smädelser av Vennberg.

De borde aldrig mer kunna upprepas.”

             Jo då. Det bör upprepas och kommer att upprepas.Karl Vennbergs nazistsympatier var inget ytligt svärmeri.

Hans egendomliga anklagelse mot Eyvind Johnson att denne skulle ”ha knäfallit inför västmakternas blodiga altare” som jag citerade i ett resonemang om femtiotalet och dess ”Tredje Ståndpunkt” (Expressen 26.5) var knappast någon tillfällighet. Vad tredjeståndpunktaren Sivar Arnér skrev 1937 i Blekinge Läns Tidning eller vad senare utrikesgurun Kaleb Andersson översatte 1942 för svensk-Tyska Vänskapsförbundets tidskrift tål heller knappast någon alltför stark belysning. Vennberg var knappast ensam.

Det finns ett obehagligt drag av sekt hos kretsen kring Aftonbladet och det har  märkvärdigt övervintrat det mesta. Något av denna sekterism har överlevat i form av en bisarr ny form av tredjeståndpunkt och naturligtvis den självklara antiamerikanism som har blivit ett slags reflexrörelse på dess kultursida.

      Så – Anders Paulrud har tydligen konklusivt och elegant - bevisat vilken fin demokrat Karl Vennberg var ?

      Det var som Fan ! En man som inte ens kan ta sig igenom en dikt av Silfverstolpe till dess slutsats, tycks inte heller ha orkat läsa färdigt de källor som faktiskt finns.

Det började med Karl Erik Lagerlöfs chockerande upptäckter ,beskrivna i avhandlingen ”Den unge Karl Vennberg” (1967) kapitlet  ”Krisåret 1933”.

Det fortsatte med Peter Luthersons chockerande fynd från 1936av två dikter i tidskriften ”Den svenske nationalsocialisten”  , av vilka den ena som Paulrud citerar är allmänt patetisk och den andra, som han inte citerar, mera stålhårt nationalsocialistisk var snarast en bekräftelse av att mannen visste vad han ville. (Peter Luthersson ”I kulturradikalismens garderob” Expressen 28/11 2002) Liksom hans översättningar av nazistiska tyska poeter  år 1942 i vänskapsförbundets tidskrift .  

Den normalt mycket neutrala Wikipedia säger så här:

”Efter Vennbergs död blev det känt att han publicerat några dikter i Den Svenske Nationalsocialisten redan 1936^[8] och i januari 1937 försvarade Vennberg att Hitler inkluderade Freud i utrensningen av icke önskvärd litteratur med orden "Mot moraliskt förfall och själsdödande överskattning av sexuallivet!". 1940 menade han  sig inte tillhöra dem "som anser att allt gott härrör från England och allt ont från Tyskland." Så sent som 1942 medverkade Vennberg med översättningar av nazistiska poeter i tidskriften Sverige-Tyskland.^[9]”

Vennberg tog själv senare avstånd ifrån bidragen och uteslöt dem ur sitt författarskap. Han menade på 1990-talet att publiceringen berodde på att dikterna i själva verket skulle ha varit kamouflage för den hjälp han säger sig ha gett till sovjetiska spioner, något som både Sigvard Lindqvist och Peter Luthersson betvivlar.  

^{Fläckborttagning kan vara nog så besvärligt.Skall Wikipedia också censureras av Aftonbladets förre chefredaktör ?}