Den fjärde juni är en dyster
märkesdag. Liksom den elfte september handlar det om en kardinalförbrytelse,
ett massmord med världshistoriska följder. En av dessa dystra händelser som
förefaller för all framtid ha ändrat historiens gång ,och som alltså inbjuder
till fruktlösa spekulationer – om inte…
Om inte Deng
Xaoping hade malt ner den hoppfulla kinesiska demokratirörelsen
med stridsvagnar den 4 juni 1989 och med den en generation av blivande
demokratiska ledare,om Hu Yaobang inte drabbats av en dödlig hjärtattack den 8e
april, - vad hade hänt ?
Det kommer vi
aldrig att få veta.Massmordet på Tiananmen ,morden på något hundratal andra universitet och massarresteringarna med åtföljande långa
fängelsestraff lade grunden för ett nytt slags stat; Deng Xaopings monolitiska
kapitaliststatt. Genom att bevilja kapitalisterna medlemskap i kommunistpartiet
skapade Xaoping och hans medhjäprae den idealiska grunden för ett av oligarker
totalt kontrollerat samhälle.Utländska direktinvesteringar från kinesiska och
andra sffärsmän i exil strömmade in. Volvo har blivit kinessiskt och oligarker
grundar lyxhotell på svenska turistorter.En del experter förutsäger att Kinas
ekonomi kommer att ha gått om USA:s på tjugotalet.
Andra
experter tror att roffarfesten förmodligen kommer att ta en dyster
ände.Miljonstäder som kväver sig själva till döds genom en hämningslös
luftnedsmutsning och en allmän likgiltighet för miljöproblemen i vatten och på
jord. Ett groteskt klassamhälle med enorma skillnader i villkoren mellan stad
och land, mellan kust och inland.
Kommer detta
monolitiska oligarkvälde att överleva ? Tecknen hopar sigvid horisonten.Det är
inte bara att livet i storstäderna börjar bli fysiskt outhärdligt.Spontana
upplopp flammar upp ,men ännu utan en organiserad riktning. Och Kina har
förutsättningarna; ett hjälplöst proletariat, en överklass med avtagande
verklighetskontakt och en intelligentia som upplever sin situation som
meningslös. Alltmer måttlösa krav på territorialvatten och sterila vulkanöar
har en obehaglig klangbotten av nationalistiska krigsförberedelser,av det slag
som diktaturer brukar använda för att kanalisera revolutionära tendenser.Ett krig
som kan bli förödande.
”Tiananmen
redux.Den bortglömda massakern som förändrade världen” (Bonniers 2014) heter en
informativ och noga studerad bok av kinaexperten Johan Lagerkvist. Lagerkvist
har väldigt mycket intressant att berätta om de händelser som ledde upp till
junimassakern. Han vill visa att det är väsentligen på denna förbrytelse mot
demokrati och mänsklighet som dagens expansiva Kina bygger.Och han drar sig
inte för att klart och tydligt säga att dagens makthavare har en tvivelaktig
legitimitet.
”För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk stabilitet när man ser det kinesiska exemplet.”
Så sade vår tidigare statsminister
Göran Persson till en publik av svenska affärsmän och investerare vid sitt
statsbesök i november 1996.
Stabilitet? Nog är det så alltid. Jag citerar
gärna ur Lagerkvists bok:
””I själva verket handlade det om förhållandet mellan
stabilitet och mänskliga rättigheter.Till vilket pris uppnådde Deng Xiaoping,Li
Peng ,Li Xianinan och de äldste inom kommunistpartiet social och politisk stabilitet den 4 juni
1989 och sedan under hela 1900-talet ? Och om vi utanför Kina accepterar det
priset och en nyttoorienterad definition av stabilitet,har vi då inte devalverat
vår syn på mänskliga rättigheter ?”
Här hjälper
inte bolagsköp och aktieportföljer, ej heller nobelpris och
pekingankor.Grundvillkoren finns komplett beskrivna av Mäster Shakespeare i
MacBeth.
No comments:
Post a Comment