tag:blogger.com,1999:blog-8094777761343480735.post5862839001495796904..comments2023-10-16T05:56:33.473-07:00Comments on Lars Gustafsson's Blog: Utilitarismens eländiga kraftlöshetLars Gustafssonhttp://www.blogger.com/profile/18312918813422939688noreply@blogger.comBlogger3125tag:blogger.com,1999:blog-8094777761343480735.post-75585960089103068612010-09-06T23:23:29.194-07:002010-09-06T23:23:29.194-07:00Det var inte Horkheimer-Adorno utan Habermas som s...Det var inte Horkheimer-Adorno utan Habermas som skrev Strukturwandel der Öffentlichkeit. Vilket i och för sig kanske inte är speciellt viktigt. Dessutom stod ju Habermas i det ifrågavarande verket för en kulturpessimism i Horkheimer-Adornos efterföljd. Jag har inte läst den bok av Torbjörn Tännsjö som det är tal om här utan bara tittat på en kort diskussion mellan Tännsjö och Rick Falkvinge (http://www.tv4play.se/aktualitet/nyhetsmorgon?videoId=1.1755720&selId=1.923808&currPage=0).<br /><br />I den diskussionen är jag benägen att stöda Falkvinges nej till den fullständiga genomskinlighet som Tännsjö tydligen vill förespråka. Men, som du (Lars Gustafsson) också påpekar, gäller för Tännsjö "samma krav på genomskinlighet hos makthavarna som hos undersåtarna". Däri har Tännsjö en stor och viktig poäng.<br /><br />Motsatsförhållandet privat-offentligt måste lösas genom att man från gång till annan försöker upprätta en rimlig balans. I dagens samhälle (och värld) har makten blivit litet mer genomskinlig genom internet men också litet mäktigare genom sin exklusiva tillgång till massiva databaser, från vilka medborgarna är utestängda. Sådana databaser har bl a skapats av SWIFT-systemet för banktransaktioner och genom de olika internettjänster, som företaget Google erbjuder. Den digitala tekniken och informationen ger kort sagt makten en mycket långtgående insyn i medborgarnas privatliv medan medborgarnas möjligheter att följa med de mäktigas banktransaktioner eller, säg, samarbetet mellan Google och CIA (jfr http://blogi.kaapeli.fi/book/343) å andra sidan kan förefalla att vara tämligen begränsade.<br /><br />Vi lever alla i ett digitalt panoptikon, som varken Bentham eller Horkheimer-Adorno riktigt var i stånd att förutse. <br /><br />F.ö. motsvarar Piratpartiets beslut att inhysa Wikileaks på sina servrar min uppfattning om vad Piratpartiet är och bör vara. Jag kvarstår också som medlem i Piraattipuolue, det svenska Piratpartiets motsvarighet i Finland. Men det hade nog kanske inte varit så dumt med, som du efterlyste, en medlemsdiskussion och kanske rentav medlemsomröstning i den frågan. Dock bör en partiledning få vara operativ och fatta beslut också utan medlemsomröstningar. Detta leder tydligen in på ytterligare en fråga om rimlig balans.<br /><br />Med vänlig hälsning.Mikael Böökhttps://www.blogger.com/profile/08324006399669539652noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8094777761343480735.post-33545744534873068552010-08-29T10:28:42.313-07:002010-08-29T10:28:42.313-07:00Jag tycker att det verkar som du landar i piratpar...Jag tycker att det verkar som du landar i piratpartiets filosofi i alla fall. <br />Detta är något som jag i sådana fall har djup förståelse för. Även om en enskild incident inte går helt i linje med ens övertygelse så väljer man det minst sämsta alternativet.Jerker Monteliushttps://www.blogger.com/profile/07096345139487573125noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8094777761343480735.post-74485514613672443342010-08-29T07:59:43.549-07:002010-08-29T07:59:43.549-07:00I detta sammanhang vill jag bestämt erinra om den ...I detta sammanhang vill jag bestämt erinra om den "positivistiska" svenska rättsfilosofin efter Hägerström och Phalén, den "värdenihilistiska" Uppsalaskolan, alltså principen att värden och moral är ovidkommande begrepp för legaliteten: "samhällsnyttan" bestämmer alltså allt, en entitet som då måste definieras rent stipulativt / godtyckligt, för annars blir principen absurd, då överensstämmelse mellan Lag och Rätt måste anses analytiskt eftersträvansvärd. Det här är enligt min åsikt egentligen inte utilitarism, utan pragmatism, enligt James (men inte Peirce). Upplysningsvis är pragmatismen den enda filosofiska skola katolska kyrkan fördömer (t ex postmodernism går bra). Vad metaetiken angår ser jag snarare emotivismen än naturalismen ifrågasatt med dessa överväganden. Som exempel på det empiriskt fastställbara onda har vi ju t ex helt enkelt smärta.<br /><br />Alternativt kan man anse utilitarismen / pragmatismen inoperativ, dvs. otillräcklig som vägledning för mänskligt handlande: den måste kompletteras med konkreta moralpremisser, något som tycks ha förbigått den måttligt begåvade Tännsjö.Anonymousnoreply@blogger.com