Wolf Biermann
Liten sång om de värden
som blir kvar
Nyskriven för en sedan veckor
slutsåld minneskonsert i Berlin som poeten ger tillsammans med sångerskan
Pamela Biermann, den 8e november 2014,till tjugofemårsminnet av Murens fall.
Det är omöjligt att tänka sig en mera
värdig representant för märkesdagen och dess innebörd. Genom sin geniala
balladkonst, i traditionen från de stora, en Francois Villon, en Georges
Brassens, och genom sin aldrig sviktande trohet mot en ursprunglig socialistisk
tradition blev han en tagg i den östtyska privilegie-
och myndighetsstatens inflammerade kropp
som varken förtalskampanjerna
eller fängelsehoten kunde rycka ut. Sångerna – en av dem har till och med ( i
P O Enquists vackra tolkning) letat sig in i Svenska Kyrkans utvidgade sångbok
- var starkare än minfälten, de
underminerade till sist en tyranniets långa mur.
Svensk tolkning av Lars Gustafsson
på uttryckligt uppdrag av poeten och med hans
hälsning till svenska läsare.
I
De stora lögnarna, säg då –
Vad blev det kvar av dem ?
Att vi har trott på deras ord
De stora hycklarna, säg då –
Vad blev det kvar av dem ?
Att vi såg genom dem, till slut.
II
De stora ledarna, säg då –
Vad blev det kvar av dem ?
Att de störtades, helt enkelt
Och deras evigt stora riken, säg då –
Vad blev det kvar av dem ?
Att
de blev tämligen förkortade
III
Man stoppar käften till på sanningen
med bröd
Vad blir det kvar av brödet ?
Att
det blev ätet upp
Och denna söndersjungna sång, säg då
–
Vad
blir det kvar av sången ?
Vad blev det kvar av den,till slut ? ?
Att den blev glömd,
till slut.
No comments:
Post a Comment